Människor föds.
Människor dör. I svält. och i krig. Civila barn. I Pakistan. I Sverige. En kvinna med en tre månader gammal bebis i sin famn, utanför Ica. Hon tigger. Om pengar. Om mat. Om hjälp. En man svär över invandrare. Han skriker. Åk hem! Människor köper. Människor slänger. Människor skiter i. Nu är det jul igen. Jordens klimat, lite sämre. Klyftorna, lite större. Egot växer sig starkare, i takt med varje tugga, av julskinkan, så ska det vara, som alltid, Och jorden lite sämre. Barnet föds i krubban, till en trasig och förbrukad värld. Men det är ännu inte försent, att vända skutan. Latex-täckta ansikten, brännskador, blodiga sår och medeltidsklänningar. Jag, Hanna och Tilda gjorde en scen med tre kvinnor som bränns på bål anklagade för att ha kontakt med satan. Saankta Luciaaa, I slutet av scenen skriker vi och dansar en blandning av en medeltidsdans och en häxdans och vi blev så jäkla rädda för oss själva när vi övade så vi var tvungna att sluta mitt i.
En dikt, ett slag en annan dag.
En son, en kyss, ett hån. En sång, en vind, en annan gång. Kan du se? Vad andra ser? En röst, ett bröst, din hand i min. En kram, du vet vad ingen vet. En blick, din kind, min hemlighet. I en låda i källaren låg 22 burkar som jag hade när jag var liten.Det fanns en tid då jag samlade på plåtburkar. Det roligaste var att se vad jag gömt i dem. Tre legogubbar i en, sex st femtioöringar i en annan, tre nycklar i en tredje och en kola och en snäcka i en fjärde.
Tyvärr finns inte detta UF-företaget ännu. Men såhär kommer det se ut på ett ungefär om jag och Emil startar ett. Jag som står för marknadsföringen och Emil för städningen.
|