Människor föds.
Människor dör.
I svält.
och i krig.
Civila barn.
I Pakistan.
I Sverige.
En kvinna med en tre månader gammal bebis i sin famn,
utanför Ica.
Hon tigger.
Om pengar.
Om mat.
Om hjälp.
En man svär över invandrare.
Han skriker.
Åk hem!
Människor köper.
Människor slänger.
Människor skiter i.
Nu är det jul igen.
Jordens klimat,
lite sämre.
Klyftorna,
lite större.
Egot växer sig starkare,
i takt med varje tugga,
av julskinkan,
så ska det vara,
som alltid,
Och jorden
lite sämre.
Barnet föds i krubban,
till en trasig
och förbrukad värld.
Men
det är ännu inte försent,
att vända skutan.
Människor dör.
I svält.
och i krig.
Civila barn.
I Pakistan.
I Sverige.
En kvinna med en tre månader gammal bebis i sin famn,
utanför Ica.
Hon tigger.
Om pengar.
Om mat.
Om hjälp.
En man svär över invandrare.
Han skriker.
Åk hem!
Människor köper.
Människor slänger.
Människor skiter i.
Nu är det jul igen.
Jordens klimat,
lite sämre.
Klyftorna,
lite större.
Egot växer sig starkare,
i takt med varje tugga,
av julskinkan,
så ska det vara,
som alltid,
Och jorden
lite sämre.
Barnet föds i krubban,
till en trasig
och förbrukad värld.
Men
det är ännu inte försent,
att vända skutan.